Hur sörjer man? Gråter man? Skrattar man? Flyr man  och låtsas som inget hänt? Tvingar man sig att inte tänka eller tvingar man sig att tänka?

Man brukar säga att man sörjer i fem steg och jag antar att jag är i förnekelse stadiet fortfarande, även om det börjar sjunka in.

Vissa dagar känner jag mig bara låg utan att veta varför. Jag skyller på min mamma även om jag kanske inte tänkt på henne just då. Jag antar att det kommer undermedvetet. Men det är sant jag brukar tvinga mig själv att tänka på mamma för att börja bearbeta sorgen. Oftast blir det bara "min mamma är död"

De säger att alla hanterar sorg olika. Jag antar att det är mitt sätt